Perikles och medborgare i Aten



Ingemar Lindahl och Christina von Arbin



Professor Paul Cartledge




Ambassadör Andreas Friganas




Christina von Arbin



Böcker på svenska av P. Cartledge:
"Sparta" och "Alexander den Store"



Nya Akropolismuseet i Aten


Foto: Inger Eriksson

TEMAKVÄLLEN inleddes av Christina von Arbin som hälsade alla välkomna till den Svenska Parthenonkommitténs jubileumsprogram 2023. 20 år hade passerat sedan kommittén bildades 2003. Det var de stora Greklandskännarna, författaren och diplomaten Sture Linnér och Ambassadören Krister Kumlin som kom att gå i spetsen för Den Svenska Parthenon-kommitténs grundande i mars 2003. Christina von Arbin skulle senare under kvällen återkomma till en egen programpunkt med redogörelse för några av de evenemang som gått av stapeln genom de 20 åren.

Christina överlämnade ordet till kommitténs ordförande Ingemar Lindahl som bl.a. presenterade kommitténs inbjudne gäst från England, evenemangets huvudtalare professor Paul Cartledge.

Professor PAUL CARTLEDGE:
AG Leventis Senior Research Fellow, Clare College, Cambridge
AG Leventis Professor of Greek Culture emeritus, University of Cambridge

Moderator Christina von Arbin inbjöd därpå den grekiske ambassadören, Mr Andreas Friganas, till talarstolen. Ambassadören menade att "Time is really changing" och att fragment från Akropolis och Parthenon nu börjar återlämnas till Grekland på allvar, han anförde bl.a. Vatikanstaten som exempel. Vindarna har vänt och återbördanden av stulna artefakter är numera ej så sällsynta.
Mr Friganas tog även tillfället i akt och tackade Den Svenska Parthenonkommittén för dess goda och välriktade insatser genom åren innan han överlät ordet ill kvällens huvudtalare.


Professor PAUL CARTLEDGE's föreläsning förde publiken in på begreppet DEMOKRATI och dess innebörd - in i den tidiga demokratins tillblivelse på 300-400-talen f.Kr. och tidigare. Detta ledde sedan vidare in på den demokrati som kom att råda under Perikles tid som styrande i den atenska statsbildningen. Den Perikles som på 400-talet lät uppföra PARTHENONTEMPLET på Akropolisklippan. Ledaren Perikles kom själv från en aristokratisk bakgrund men var dock den som hävdade demokratiska värderingar i den atenska statsbildningen, att varje människa hade rätt att uttrycka sig i tal och hävda sin åsikt. Han avstod alltså från sin egen makt på så sätt. Det var direkt demokrati som rådde, man samlades i grupp med Perikles som ordförande och diskuterade spörsmål som var aktuella. Detta skedde ofta vid Pnyx, platsen nedanför Akropolisklippan som var en samlingsplats för olika möten och tal på den tiden. Omröstningar skedde genom handuppräckning.
Uppförandet av Parthenontemplet var därför den första byggnaden som uppförts under demokratiskt styre, menade Cartledge. Och tillades, Parthenon var framför allt inte en byggnad som användes i religiösa syften. Snarare fungerade templet sekulärt. Det stora flertalet av de grekiska filosoferna var dock inte demokrater, nämnde professor Cartledge - en passant. Mycket kan sägas om demokrati men är det ändå inte att föerdra före tyranni, lär någon klok människa ha sagt.


PAUS MED VIN OCH TILLTUGG


På programmet följde sedan ett inslag om den grekiske poeten Kavafis och hans syn på Parthenonfrågan. Kavafis, som var bosatt i Alexandria, lät publicera en artikel i frågan i en egyptisk tidskrift år 1891. Redan då diskuterades således det orättvisa i att Parthenonfriserna befann sig på främmande mark. (Artikeln finns för övrigt publicerad på denna hemsida under fliken Tidningsartiklar)
Programpunkten presenterades av Christina von Arbin.


Skådespelerskan Kristina Adolphson framförde därpå en dikt av poeten Kavafis: "Thermopyle".


Ambassadör Lindahl, kommitténs ordförande, talade sedan initierat om återförenandeproblematiken. Han nämnde bl.a. också att ett nytt möte i den Internationella Parthenonkommittén planeras för 2024 - IARPS (International Association for Repatriation of the Parthenon Sculptures). Plats för mötet kan denna gång bli London.


Därefter återkom professor Cartledge med en redogörelse av den Brittiska Parthenonkommitténs aktiviteter. Särskilt betonades ett evenemang vid British Museum 2023 i vilket brittiska skådespelare deltagit och agerat på ett kreativt sätt.
För övrigt är det den envisa brittiska hållningen om äganderätten till friserna som försvårar ett återlämnande. Det måste till en attitydförändring, menade professor Cartledge. Till en mer moralisk syn på Lord Elgins handling som ju inte kan betraktas som något annat än stöld. "Fler demonstrationer utanför BM är att önska", menade Cartledge.
Den brittiska kommittén firar för övrigt 40-årsjubilum i år och professor Cartledge var aktiv redan från början.
Mrs Eleni Cubitt var dess första ordförande.

Med anledning av Professor Cartledge's besök i Stockholm publicerade Svenska Dagbladet en intervju med P. Cartledge angående den nya situation som uppstått på British Museum efter att omfattande stölder har skett där. Initiativet till intervjun kom från Svenska Parthenonkommittén genom Ingrid Markovits. Läs artikeln i Svenska Dagbladet >>



Christina von Arbin berättade sedan om Den Svenska Partheon-kommitténs 20-åriga verksamhet med bildsvep över särskilt uppmärksammade aktiviteter. Hon betonade också det märkliga i att "klä av" en byggnad dess utsmyckningar, "dess kläder" såsom Elgin gjort med Parthenontemplet. Det måste väl ändå betraktas som en omoralisk handling.
Men kommittén kämpar oförtrutet vidare för att försöka rätta till detta missförhållande. Det har blivit en lång rad intressanta evenemang under årens lopp, alla med syftet att skapa opinion och att vara folkbildande - utöver att verka för ett återbördande av Parthenonfriserna till Grekland.


Avslutningsvis:
Diktläsning av Kristina Adolphson. Thukidides: "Perikles tal till de stupade atenarna". Vid det laget hade den månghövdade och kanske lite trötta publiken fått en ny härlig injektion av antikens värld att kontemplera över.

Sammanställt av Inger Eriksson