Om Akropolis
     
  Länkar:
On Elgin Marbles >>
British Committee for the Reunification of the Parthenon
Marbles >>


Parthenon 2004 >>
Brittisk kampanj


European Forum for the Arts and
Heritage >>


Unesco >>

Innehållsrik website om problematiken kring Parthenon-
frisen >>


 

Akropolis från sydväst, 2:a århundradet e.Kr. Ur Muss & Schubert.

Akropolis (ordet betyder ung. "högstad") var bebyggt långt före den klassiska tiden. Rester av en försvarsmur från mykensk tid (ung. 1200-talet f.Kr.), som gick längs kanten av klippan, finns ännu kvar. Men de murar man nu ser är till största delen från medeltiden. På Akropolis låg också troligen ett kungapalats.

I historisk tid var Akropolis framför allt en gudarnas boning. Athena var stadens skyddsgudinna och det äldsta Athenatemplet låg mellan Parthenon och Erechtheion; öster därom låg det stora Athenaaltaret, som användes även i klassisk tid. Andra gudar och gudinnor som dyrkades på Akropolis var Poseidon, Zeus och Artemis. Förutom tempel och altaren fanns här många statyer av gudar och människor. Nästan allt detta drabbades av förstörelse när perserna år 480 f.Kr. intog och brände Akropolis. Athenarna hade då, på Themistokles inrådan, övergivit staden och tagit upp försvaret vid ön Salamis.

Efter segern över perserna (479 f.Kr.) låg de attiska helgedomarna öde, i enlighet med en ed man svurit att inte bygga upp dem, till mitten av 400-talet, då ett stort byggnadsprogram startades. Enligt antika källor skedde detta på Perikles initiativ.

Parthenon byggdes under åren 448/7-443/2. På platsen fanns då redan fundamentet till ett tempel av ungefär samma dimensioner, som inte blivit färdigt. På Akropolis nordsida kan man ännu se kolonntrummor från detta "Förparthenon", inbyggda i muren. Som arkitekter till det nya Parthenon nämns av antika författare Kallikrates och Iktinos.

Athen var en demokrati och besluten att bygga tempel och andra byggnader fattades av medborgarna. För varje bygge tillsattes en kommision, som fördelade arbetena och skötte ekonomin. Fragment av de räkenskaper dessa kommisioner förde har hittats på Akropolis, inhuggna i marmor, vilket gör att vi vet en hel del om hur arbetena fortskred och om kostnaderna (t.ex. löner). Den totala kostnaden för Parthenon är dock inte känd. Antika källor talar om 1000 talenter, moderna uppskattningar går från ca 500 till ca 1400 talenter. En talent motsvarade 26 kilo silver.

Perikles byggnadsprogram var politiskt kontroversiellt. Athen stod vid denna tid på höjden av sin makt som ledare för ett stort försvarsförbund, som bildats 477, direkt efter perserkrigen. När det var som störst omfattade det ca 200 grekiska stater längs egeiska havets kuster. Centrum var från början ön Delos, där de joniska grekernas gemensamma helgedom låg, men Athen var helt dominerande i kraft av sin flotta och 454 f.Kr. flyttades sjöförbundets kassa dit.

På Perikles tid stod athenarna nästan ensamma för flottan, medan förbundsstaterna betalade en årlig tribut i mynt av silver eller guld. En del av förbundskassan användes till byggnaderna och till stayn av Athena Parthenos. Detta användes av Perikles motståndare som ett argument i den politiska striden. Författaren Plutarchos, som skrivit en biografi över Perikles, skildrar dessa debatter. Enligt honom var ett av Perikles argument att byggnadsprogrammet skulle ge arbete åt en stor mängd athenare. Men eftersom Plutarchos skrev omkring 100 e.Kr., alltså mer än 500 år efter de händelser han skildrar, är det möjligt att han här överfört senare tiders förhållanden på den klassiska tiden. Det peloponnesiska krigets utbrott 431 f.Kr. och Perikles död i pesten följande år innebar det definitiva slutet på det ursprungliga byggnadsprogrammet.

Texten hämtad ur RUBICONS småskriftserie nr 2
Författare: Johan Flemberg
Fil.dr i Antikens kultur och samhällsliv

Läs mer om Parthenontemplet >>
 
<< Tillbaka

www.svenskaparthenon.se